DNA-workshop i Vänersborg

I lördags var det dags för mig att hålla workshop i Vänersborg om hur man kan tolka sitt DNA-resultat. Jag var där för ett par år sedan och föreläste om hur man kan släktforska med DNA och hur det kan hjälpa oss släktforskare. Nu var det dags att lära elva intresserade och mycket engagerade deltagare att lära sig tyda sina DNA-resultat och komma vidare i sitt arbete. Det blev en hel del aha-upplevelser men även en del rynkade pannor under dagen. Men alla var nöjda och gick därifrån med nya kunskaper och ny förståelse. När jag håller workshop så avsätter jag fyra timmar. Det blir två stycken 45-minuterspass med föreläsning och workshop och med tid för frågor. Därefter kan deltagarna välja om de vill jobba på egen hand eller om jag ska repetera något eller informera om något som jag inte har tagit upp. Kontakta mig om du vill att jag ska komma ut till din släktforskarförening eller bildningsförbund och hålla workshop eller föreläsning.

forelasning_vanersborg

Annonser

Big 8

I DNA-släktforskningssammanhang pratar man ibland om Big 8, ett begrepp som enbart verkar vara svenskt. När jag nämnde det för en representant för Family Tree DNA så förstod hon inte alls vad jag menade. Med Big 8 menar man att ha information om vilka haplogrupper våra mammors och pappors mor- och farföräldrar hade. Det här är överkurs och inte något som man börjar jobba med när man har DNA-testat sig men det kan vara roligt att veta vilka haplogrupper de tillhör.

När vi DNA-testar oss med exempelvis Family Finder hos Family Tree DNA så tar vi ett så kallat autosomalt DNA-test. Med ett autosomalt DNA-test kan vi se alla våra släktlinjer bakåt i tiden ungefär sex generationer från oss. När vi kommer längre bak än det är det inte säkert att vi i vårt DNA bär med oss DNA från de tidigare generationerna. Vi ärver 50% från vardera förälder och ju fler generationer bakåt desto mindre DNA har vi ärvt. Det autosomala DNAt ärvs dessutom slumpmässigt vilket innebär att vi troligen inte har lika stora delar i vårt DNA från exempelvis mormorsfar och farmorsmor. När man tar ett sådant här autosomalt DNA-test så får vi inte heller veta vilken halpogrupp vi tillhör, det vill säga vilken gren på mänsklighetens stora träd som vi tillhör. För att få veta sin haplogrupp testar man som man sitt Y-DNA för att få veta haplogruppen på det raka fädernet och sitt mitokondrie-DNA för att få veta haplogruppen på det raka mödernet. Kvinnor kan inte testa Y-DNA då vi inte har den kromosomen, vi kan istället be exempelvis vår pappa eller bror att DNA-testa sig.

Tillbaka till Big 8. Genom att själv ha tagit ett mitokondrie-DNA-test så har jag min mormors haplogrupp. Min pappa har tagit både ett Y-DNA-test och ett mitokondrie-DNA-test och tack vare det så har jag min farfars och farmors haplogrupper. En av min mammas manliga kusiner har testat sitt Y-DNA och därför har jag även min morfars haplogrupp. Jag har således ett Big 4 men till Big 8 är det långt kvar. Jag har mormorsmor, morfarsfar, farmorsmor och farfarsfar men saknar de andra fyra. Men någon gång tänker jag ta tag i det och försöka hitta kandidater att DNA-testa så att jag en dag kan stoltsera med ett Big 8. Har du testat dig själv eller någon annan och hur många har du?

Vad är en bra match? Var börjar jag?

Idag är det verkligen höst. Det känns som om det slagit om rejält på bara en dag. Jag upplever att löven är mycket gulare idag än de var när jag åkte hem från jobbet igår.

Med hösten kommer också lite mer rutiner än under sommar och förhöst. För mig innebär det att arbetet med att hålla föreläsningar och workshops intensifieras. Att tolka sitt DNA-resultat och veta hur man ska få ut det mesta av det och komma vidare, det kräver både tid och kunskap. Om du vill att jag ska komma och föreläsa eller hålla workshop för din studiecirkel eller släktforskarförening så hör gärna av dig.

Men idag tänkte jag tipsa dig som är helt ny om hur du kan börja komma igång med din träfflista. Och detta gäller oavsett vilket företag du testat dig hos.

  1. Börja överst på din träfflista. Företagen listar träfflistan så att de träffar som beräknas vara närmast släkt med dig hamnar högst upp.
  2. Kolla relationship range (Family Tree DNA) uppskattat släktskap (MyHeritage). 2nd-3rd Cousin eller Syssling-Brylling är en bra träff att börja med om du inte har turen att ha testade kusiner.
  3. Fokusera på longest block/största segment som oftast ger en bättre indikation är den totala mängden DNA. Och fokusera på träffar där longest block/största segment är 15 cM eller mer.
  4. Kolla In Commom With/Gemensamma matchningar för att se vilka personer du och din träffperson delar. Det innebär inte automatiskt att ni är inbördes släkt men det kan vara en hypotes att arbeta med.

Nu ska jag stänga ner datorn och åka till landet och njuta av hösten där. Frisk höstluft, vackra höstfärger och lugn och stillhet kommer att vara som balsam för själen efter en lång vecka.

Patronymikon

Som släktforskare vet vi förstås vad patronymikon är, men de som inte håller på med släktforskning ställer sig ofta frågande till vad det innebär. Jag tycker det är en fin svensk namntradition men som DNA-släktforskare  hade jag gärna sett att man haft familjenamn som man kunde följa långt bak i tiden. Amerikanarna ställer sig frågande till den svenska sedan när man förklarar den. Det är inte helt ovanligt att man får ett mail eller meddelande som säger: Jag har också Carlsson i mitt släktträd, hur kan vi vara släkt?

Jag hette Carlsson tidigare, jag fick det som efternamn när jag föddes 1968. 1984 dog min älskade mamma efter en kortare tids sjukdom och för att hedra henne så valde jag att ta hennes flicknamn som mitt efternamn. Jag är så tacksam till min pappa som förstod min önskan och som beviljade att jag fick byta efternamn innan jag fyllt 18.

Första gången jag stötte på patronymikon var när jag började släktforska på allvar runt 2010. Redan då väcktes tanken på att jag kanske skulle ta efter den svenska sedvänjan och anta min pappas namn som komplement till mitt nuvarande efternamn. Men på den tiden gjorde den dåvarande namnlagen det omöjligt.

2017 kom en ny namnlag som helt plötsligt möjliggjorde att jag skulle kunna lägga till ytterligare ett efternamn. Den 23 augusti skickade jag in en begäran om ändring av efternamn till Skatteverket och under vår semester i Italien i september fick jag besked om att namnbytet gått igenom. Jag heter nu Maria Brolin Per-Olofsdotter. Tack pappa för att du gav mig mitt nya efternamn.

IMG_0663Per-Olof Carlsson, min älskade pappa

Tillbaka i vardagen igen

Släktforskardagarna i Borås kom och gick. Det var en väldigt rolig helg men samtidigt en väldigt intensiv helg. Från åtta på morgnarna till klockan fem på eftermiddagarna så gick dagarna i ett. Mestadels satt jag i Family Tree DNAs monter och pratade DNA och hjälpte människor att topsa sig. Det är fascinerande familjehistorier och -hemligheter man får ta del av och jag hoppas att en del av dessa kan få sina svar om någon månad när testresultaten kommer.

Förutom att stå i montern hann jag med tre föreläsningar också men missade ett par andra, man hinner ju inte med allt under två intensiva dagar.

Att vara på släktforskardagarna är som världens släktkalas och kompisfest på en och samma gång. Så många hälsningar, kramar och vinkningar som man får under dessa dagar får man knappt på ett år. Det är många personer som man bara träffar vid det här tillfället på året och då är återseendet extra roligt. Samtidigt så har jag knutit många nya kontakter som inte kommer att vara främlingar nästa år. Släktforskare är verkligen ett synnerligen trevligt folk.

Det var skönt att komma hem på söndag och kunna vila ut. Och hur trevliga släktforskardagarna än är så är det tur att de bara är en gång om året.

Nu är det dags!

Idag börjar Släktforskardagarna i Borås. I skrivande stund sitter jag förmodligen i bilen på väg österut. Det ska bli så roligt att träffa både gamla bekanta som nya bekantskaper. Jag är oerhört dålig på att känna igen människor och är i det närmaste ansiktsblind. Är du där och ser mig så kom gärna fram och säg hej!

En månad kvar!

Till vad? Jo, Släktforskardagarna 2019 förstås! För oss släktforskare är detta en av årets höjdpunkter, nästan att jämföra med julafton. I år hålls Släktforskardagarna i Borås 24-25 augusti och det finns massor av intressanta utställare och föreläsare att besöka. Jag kommer mestadels att vara i Family Tree DNAs monter E05 och svara på DNA-frågor och hjälpa till att DNA-testa nya användare. Men jag hoppas att det kommer att finnas tid att gå på några föreläsningar, köpa böcker och ta del av andra förmånliga erbjudanden.

IMG_1049-NY
Så här roligt hade jag på Släktforskardagarna i Halmstad 2017.

 

Nyfiken på DNA-släktforskning?

Att använda DNA i släktforskningen ökar mer och mer bland släktforskare. När jag började med det för fem år sedan pratades det inte mycket om det, nu känner de flesta släktforskare till att det finns och att det är ett av alla verktyg som vi släktforskare kan använda för att komma vidare i vår släktforskning. Är du nyfiken på vad det är och hur det fungerar men har inte ännu hunnit sätta dig in i det? Då ska du få ett par lästips på svenska.

SSGG (Svenska sällskapet för genetisk genealogi) kan du läsa om vad DNA-släktforskning är. På den här sidan kan du läsa om vilket DNA-test som kan passa dig bäst. Där får du också information om vilka DNA-testföretag som det finns.

Om det är något som du undrar över så ställ gärna frågor i kommentarsfältet så ska jag göra mitt bästa för att besvara dem.

Ha en fortsatt fin sommar!

Framgång

Framgång kan se olika ut och egentligen är det målet som är det viktiga. Hur vi når det kanske inte är lika viktigt. Eller så är det vägen som är målet? Oavsett vilket så tycker jag att det här är en bra bild av hur DNA-släktforskning ser ut.