Föreläsning hos MyHeritage

På söndag kl. 12.00 kommer jag att hålla en föreläsning på MyHeritage Facebooksida. Föreläsningen heter ”Han som uti mitt hjärta bodde…” och handlar om Barbro och hennes letande efter sin okända morfar och hur jag hittade honom. Här är länken om du vill vara med på söndag.

Redan nu ligger det ett blogginlägg om detta på MyHeritage sida där du kan läsa berättelsen: Här är länken till bloggen.

På söndag kommer jag att gå igenom arbetet med att hitta Barbros morfar mer ingående och förklara steg för steg.

Välkommen!

Nytt på GEDmatch

GEDmatch fortsätter att utveckla verktyg vilket är jätteroligt att se. Och många verktyg är unika just för GEDmatch. Om du funderar på om dina föräldrar kan vara släkt kan verktyget ”Are your parents related” var intressant. På GEDmatch kan du även se om ditt syskon är ditt helsyskon eller ditt halvsyskon. Den här funktionen är helt unik och finns idag bara hos GEDmatch. Ibland delar vi en sådan mängd DNA med ett syskon att både ett helt och ett halvt släktskap kan gälla, då kan GEDmatch hjälpa dig att tala om vilket det är. Det är helt gratis att skapa ett konto hos GEDmatch och många verktyg är dessutom helt gratis. Andra verktyg, så kallade Tier 1-verktyg kostar 10 dollar i månaden. Idag presenterade man ett par nyheter på sidan.

Verktyget ”Relationship Probability Calculator” har utvecklats av Brit Nicholson och finns nu som ett fristående verktyg hos GEDmatch. Det är ett gratisverktyg som hjälper oss att se sannolikheter för olika släktskap utifrån hur mycket DNA vi delar med en person. Det påminner en del om verktyget Shared cM Project på dnapainter.com och jag tycker att det verktyget vinner över GEDmatch verktyg. Här kan du se GEDmatch beräkning för 250 cM mot Shared cM Projects beräkning. Men Shared cM Project ger oss också ett diagram som visar var de tänkbara släktskapen kan finnas. Vi får också betydligt mer information om medelvärde och lägsta och högsta inrapporterade värden. Man kan klicka sig vidare på en länk och läsa mer om hur GEDmatch beräknar detta men vid en första anblick blir jag inte övertygad utan kommer att fortsätta att använda verktyget Shared cM Project på dnapainter.com.

GEDmatch
Shared cM Project

Det andra verktyget är inte så mycket ett verktyg utan mer en integrering av information hos GEDmatch och mitoYDNA. Om du har tagit ett Y-DNA-test eller ett mt-DNA-test så kan du ladda upp ditt resultat till sidan mitoydna.org. Du kommer då att få ett ID hos dem och detta ID-numret kan du nu lägga in i din profil hos GEDmatch så att det länkas till mitoydna.org. Du kommer att få en länksymbol i listan på One-to-Many om en DNA-match har länkat sitt resultat till mitoYDNA. Genom att klicka på länken kommer du till DNA-matchens sida på mitoYDNA.org. Naturligtvis måste du själv ha ett konto där och vara inloggad för att kunna se det. Det är gratis att skapa ett konto på mitoYDNA.org och ladda upp sitt resultat dit.

Om du vill läsa mer om nyheterna hos GEDmatch så kan du klicka här.

Artikel om släkten Mascolls DNA-projekt

Idag publicerades en intervju med Eva von Brömsen och mig om vårt DNA-projekt om släkten Mascoll i Nya Lidköpings-tidningen. Den 14 november föreläste vi också på FFT Live om den spännande medeltida släkten och hur vi jobbar med vårt DNA-projekt för att söka efter släktens ursprung. Det var jätteroligt att få berätta om vårt DNA-projekt och vad vi än så länge kommit fram till, både vad gäller släktens mystiska ursprung och dess namn. Nu hoppas vi på att få kontakt med fler ättlingar till den spännande medeltidssläkten.

Artikel från Nya Lidköpingstidningen 2022-03-25

6-årsjubileum och brottsbekämpning

En bra sak med Facebook är att man blir påmind om saker som man annars hade missat. Igår blev jag påmind om att det då var exakt sex år sedan jag första gången föreläste om DNA-släktforskning. Jag gjorde min debut i Lidköping och jag kan fortfarande minnas hur oerhört nervös jag var. Men jag klarade det och såväl arrangören som deltagarna var nöjda och efteråt valde flera att DNA-testa sig. För fem år sedan föreläste jag två dagar i sträck, först i Vänersborg och dagen därefter i Vara. Det är fantastiskt roligt att föreläsa om DNA och hur det kan hjälpa oss släktforskare och få DNA-testade att på bästa sätt förstå sitt DNA-resultat och jobba vidare med det. Och så alla fantastiska, nyfikna, engagerade och trevliga människor jag träffar! Jag saknar verkligen att föreläsa live igen, men på grund av Covid så måste jag tyvärr avvakta med att föreläsa på plats ett tag till. Men jag föreläser och håller workshops online, och många uppskattar faktiskt att kunna stanna kvar hemma och ta till sig av föreläsningar och workshops. Det var något som överraskade mig när jag lade om min verksamhet till att föreläsa online under våren 2020. Jag har fått mycket positiva kommentarer om hur smidigt deltagarna tycker att det är och hur mycket det uppskattas. Om du eller din förening eller bildningsförbund är intresserade av föreläsningar, workshops eller utbildningar så hör av dig.

Söndagen 15 maj kommer jag att föreläsa på MyHeritage Facebook Live om hur jag hjälpte en klient att hitta sin morfar. Det ska bli roligt att få berätta om det här uppdraget och hur jag gick tillväga och att få möjlighet att göra det i en större grupp. MyHeritage Facebook Live är öppet för alla och det kostar ingenting att delta, det enda som krävs är att du har Facebook. Jag återkommer med mer information om det senare.

I fredags kom informationen att regeringen har beslutat att se över möjligheten för Polismyndigheten att använda DNA-släktforskning och släktforskningsdatabaser för att lösa brott. Efter att metoden använts framgångsrikt i USA för att få fast flera fall av förövare till grova brott så prövades möjligheten i Sverige i ett pilotprojekt på dubbelmordet i Linköping. Trots en massiv traditionell polisutredning förblev dådet olöst i närmare 16 år fram till sommaren 2020 då den nya tekniken testades för första gången i Sverige och Europa. En 37-årig man anhölls misstänkt för mordet och han erkände och dömdes senare för brotten. Detta var ett pilotprojekt som polisen ville införa nationellt och Kalla fall-grupper såg stora möjligheter att lösa gamla fall med hjälp av släktforskningsdatabaser men Integritetsskyddsmyndigheten IMY satte stopp för det. Man menade att metoden strider mot svensk lag och att polisen inte får göra sökningar på känsliga personuppgifter såsom DNA. Nu har regeringen beslutat att undersöka möjligheten för polisen att använda DNA-släktforskning inom brottsbekämpande verksamhet. Det är ett tilläggsdirektiv till biometriutredningen som tillsattes i fjol. Den innebär att utredaren ser över hur polisen kan använda sig av fingeravtryck, dna och ansiktsbilder i den brottsbekämpande verksamheten. Biometriutredningen ska lämnas in i februari nästa år till regeringen. Vi är många som verkligen hoppas att det kommer att bli lagligt för polisen att använda DNA-släktforskning och släktforskningsdatabaser framöver. Så många brott skulle sannolikt kunna lösas och anhöriga skulle kunna få ett avslut. Jag håller både tummar och tår hårt för att det ska bli verklighet inom kort.

Är du DNA-testad och vill hjälpa till att lösa brott? I dagsläget är det bara testföretaget FamilyTreeDNA och Gedmatch som möjliggör för polisen att använda deras databaser. Om du har DNA-testat dig hos FamilyTreeeDNA eller fört över dit DNA-resultat dit eller till Gedmatch så gå in på dina inställningar och kolla så att du väljer ”opt-in” för att göra ditt DNA-resultat tillgängligt för polissökning. I dagsläget kan du som sagt inte hjälpa svenska polisen men för amerikanska polisen kan ditt DNA-resultat visa sig vara en viktig pusselbit för att hjälpa till att lösa brott eller att hjälpa till att identifiera okända brottsoffer.

Trevlig söndag till er! Nu ska jag ägna mig åt uppdragsforskning.

Att arbeta i projekt

Oftast har man ett syfte med att ta ett DNA-test. Kanske letar man efter en fader okänd eller så vill man verifiera sin släktforskning. Kanske är man också intresserad av de lite djupare testen och väljer att ta ett Y- och/eller mt-DNA-test för att spåra sitt djupa ursprung och få veta vilken haplogrupp man tillhör. En haplogrupp kan förklaras som att vara en gren i mänsklighetens stora DNA-träd. Oftast börjar man nog med att ta ett autosomalt DNA-test, sådana test hittar du hos Ancestry, MyHeritage, 23andMe och FamilyTreeDNA. Hos FamilyTreeDNA heter detta test Family Finder. Men FamilyTreeDNA erbjuder också de andra testen, och är faktiskt det enda bolaget som gör det idag. Så hos FamilyTreeDNA kan du även testa ditt Y-DNA om du är man och få veta vilken haplogrupp du tillhör på det raka fadersledet. På samma sätt kan du oavsett om du är man eller kvinna testa ditt mitokondrie-DNA, eller mt-DNA som det förkortas. På samma sätt får du då veta din haplogrupp och vilken gren på kvinnornas stora DNA-träd som du tillhör. Det är oftast inte så användbart att använda sig av dessa test för att släktforska i nutid, men det kan vara väldigt värdefullt som ett komplement och kan hjälpa oss, inte minst kan ett Y-test hjälpa oss att sålla när vi letar efter en okänd far.

Om du väljer att testa ditt Y- eller mt-DNA så rekommenderar jag dig varmt att gå med i ett projekt som administrerar Y- och mt-DNA. På FamilyTreeDNAs hemsida (www.ftdna.com) hittar du vilka projekt som finns under Group Projects högst upp på sidan. Det finns många olika projekt; efternamnprojekt, släktprojekt, Y- och mt-DNA-projekt baserade på haplogrupper och geografiska projekt. Jag driver tillsammans med Eva von Brömsen, Liselott Persson och Thomas Hesselroth ett sådant geografiskt projekt som heter Västergötland/Bohuslän/Dalsland. I vårt projekt ligger fokus på att framförallt dra nytta av DNA för att att komplettera den traditionella släktforskningen under historisk tid. Med hjälp av våra DNA-tester kan vi tillsammans, steg-för-steg, kartlägga socknarnas befolkning och knyta ihop släkter under de senaste tusen åren. I vårt projekt välkomnar vi alla som har tagit ett DNA-test hos FamilyTreeDNA och vars ana på det raka fädernet eller mödernet kommer från det aktuella området. För att kunna kartlägga socknar och knyta ihop släkter och haplogrupper använder vi oss främst av Y-DNA och mt-DNA men vi välkomnar även dig som i dagsläget bara har tagit ett autosomalt DNA-test, ett så kallat Family Finder.

Vi hoppas att du är intresserad av att vara med i vårt projekt och vill hjälpa oss att lägga det spännande pusslet om Västergötland/Bohuslän/Dalsland. Här är länken till vårt projekt på FamilyTreeDNA: Västergötland/Bohuslän/Dalsland. Om du vill veta mer om projektet eller om det är intressant för dig att delta i det så får du gärna kontakta mig på maria@generanor.se

Jag hoppas att du får en fin helg. Det är vår i luften och kvällarna blir ljusare och längre.

Kan du DNA-verifiera dina anor?

Det har varit en hektisk helg, men en väldigt rolig sådan. Jag hade planerat att jobba med mitt eget DNA men istället tog det fart i ett case som jag jobbar med. Så mitt i den spännande curlingmatchen igår så satt jag och släktforskade, beställde bouppteckningar och mailade. Men det var det värt.

Jag hade som sagt tänkt att jobba med mitt eget DNA-resultat och släktforskning men det blev inte så mycket med det. Men en sak fick jag ändå gjort. Jag har länge tänkt att sammanställa hur många av min pappas anor som jag i möjligaste mån kan DNA-verifiera med hjälp av olika DNA-träffar. Så jag började gå igenom mitt släktforskningsprogram och kolla på hur många anor från farfarsfar, farfarsmor, farmorsfar och farmorsmor som jag kunde identifiera DNA-träffar med. Skulle jag hitta DNA-träffar som härstammade från alla sidor? Det gjorde jag.

Min farfarsfar Anders Sigfrid delar DNA med fem DNA-testade personer, syskon till Anders Sigfrid vars ättlingar även de har DNA-testat sig. På farfarsmors sida hittade jag två stycken, på farmorsfars sida tre stycken och på farmorsmors sida även där tre stycken. Men vad säger detta mig? Jo, att det i alla fall verkar som att den släktforskning jag gjort verkar stämma. Om jag hade haft en pappa någonstans som inte stämde i mitt träd hade jag inte hittat DNA-träffar från den sidan. Så så vitt det ser ut så är anorna på min pappas sida tre generationer tillbaka DNA-verifierade, så gott det går utan att gå in på djupet. Det som fick mig att ta tag i detta just nu var en DNA-träff som min pappa fick i veckan på just min farmorsmors sida. Det är alltid lika roligt att hitta en koppling och att ta kontakt och få respons tillbaka. Nu har jag en släkting till att prata med.

Nästa projekt är att se hur många anor som jag kan DNA-verifiera på min mammas sida på samma sätt. Hur ser det ut för dig, hur många av dina anor kan du DNA-verifiera?

Gott Nytt 2022!

Ett nytt år innebär alltid en form av nystart; en möjlighet starta om, tänka nytt och att formulera nya mål. Men det ger också en möjlighet att reflektera över det år som gått. Om jag ska summera 2021 så måste jag säga att det ändå blev bättre än förväntat. 2020 drabbades vi alla av pandemin och vi som i vanliga fall är ute och föreläser och håller workshops och träffar människor fick tänka om och bli digitala istället. Och den här övergången har gått väldigt bra. Det var många som i början var tveksamma till konceptet med Zoom och hur det skulle gå att ta till sig information där men de flesta har nog blivit positivt överraskade. Jag har hört många som uttrycker att det är skönt att kunna stanna kvar hemma och ta till sig föreläsningar och workshops vid sitt eget köksbord och att inte behöva åka iväg. Med Zoom kommer också möjligheten att spela in föredrag och workshops så att medlemmarna kan titta på dem fler gånger. 2021 höll jag föreläsningar, workshop och frågetimme via Zoom och det var fantastiskt roligt att se såväl bekanta som nya ansikten. Men roligare ändå var att kunna dela med mig att information och kunskap som gör att intresserade släktforskare kommer vidare i sin DNA-släktforskning och förstår vad det resultat som de fått betyder. Men trots att omställningen har gått relativt smidigt så har ändå antalet föreläsningar och workshops minskat och vi saknar nog alla att kunna få träffas igen ”på riktigt”. Hur 2022 blir i det avseendet vet ingen, vi kan bara hoppas att vi är på väg mot någon form av normalitet där livet så småningom kan gå tillbaka till det som vi kände innan pandemin.

2021 var året som jag mer aktivt började erbjuda uppdragsforskning till de som inte kan eller vill släktforska själva. Jag erbjuder förstås uppdragsforskning gällande traditionell släktforskning men är mer nischad mot DNA-släktforskning. Och det är där som jag upplever att behovet är som störst. Det är så många som letar efter okända morfäder och farfäder och även föräldrar och som tar DNA-test för att få ledtrådar men som sedan har svårt att tolka resultatet. Att få förtroendet att hjälpa till där känns så viktigt och angeläget och ger mig sådan glädje. När man sedan kan leverera resultatet och meddela vem som högst troligt är den okände fadern eller modern ger en sådan oerhörd tillfredsställelse. 2021 fick jag nöjet att hjälpa två personer att hitta sin farfar respektive morfar och ge dessa personer ett avslut i sitt sökdande. I ena fallet hade personen funderat på detta i hela sitt liv och sökt i 40 år efter den okände anan. När upplösningen på fallet kom i en oväntad källa fick jag rysningar och kastade mig på telefonen och sa: ”Jag har hittat honom!” Om du själv är intresserad av att få hjälp med uppdragsforskning så är du hjärtligt välkommen att kontakta mig. Mina kontaktuppgifter hittar du under fliken Kontakt.

2021 fyllde Göteborg 400 år. Göteborg stod som värd för Släktforskardagarna som skulle gått av stapeln i augusti men som flyttades till mitten av september. Även platsen för evenemanget flyttades, från den stora mässlokalen vid Svenska Mässan till Zoom. Släktforskardagarna blev för mig väldigt annorlunda mot tidigare år. I vanliga fall brukar jag sitta på plats i FamilyTreeDNAs monter och hjälpa till med att DNA-testa besökare och att svara på frågor. 2021 hade FamilyTreeDNA en digital monter som besöktes flitigt. Jag hade själv en digital minimonter på Släktforskardagarna och höll öppet hus en av dagarna. Jag fick dessutom äran att vara moderator och leda några av de föreläsarsamtal som ägde rum live under släktforskarhelgen. Det var så roligt att få träffa engagerade och inspirerande föreläsare och att få ställa frågor till dem om deras föreläsningar. Tack Göteborg för en jättefin helg, och lycka till Skövde som håller i årets släktforskardagar. Jag och många med mig hoppas på att det kommer att bli någon form av hybrid mellan vanliga släktforskardagar och en digital variant.

I november var det dags för FFT Live, höstens största direktsända släktforskarkonferens. FFT Live drivs av Christina Sagersten och är ett väldigt uppskattat evenemang bland släktforskare. I år fick jag möjlighet att själv föreläsa där, och inte bara en gång utan två gånger. Min egen föreläsning hette ”Mysteriet med den svenske postiljonen i Alaska” och handlar om ett emigrantöde som jag inte hade stött på om det inte varit för DNA-testet som min pappa tog 2014. Den andra föreläsningen höll jag tillsammans med Eva von Brömsen där vi berättade om DNA-projektet Mascoll som vi driver på FamilyTreeDNA och som handlar om den mytomspunna medeltidssläkten Mascoll. Vi berättade om släkten och projektet under titeln ”DNA och Mascoll – ny teknik och gammal släkt”. Det var fantastiskt roligt att få berätta om detta och föreläsningarna uppskattades av deltagarna.

Under året som gått har jag även fått några artiklar publicerade i bland annat Västgötabygden och Mimers brunn. En artikel handlar om hur man kan släktforska med hjälp av DNA och den andra om emigrantödet Charles Ernest Jacobsson som jag även föreläste om på FFT Live.

Jag nämnde förut projekt Mascoll som Eva von Brömsen och jag driver hos FamilyTreeDNA. Utöver det projektet så driver vi även projekt Västergötland på FamilyTreeDNA tillsammans med Liselott Persson och Thomas Hesselroth. Thomas är ett välkommet nytillskott till vår projektgrupp under året och detta projektet har nu fått en rejäl omstart och nytändning. Om du har DNA-testat dig hos FamilyTreeDNA och har anor från Västergötland, Bohuslän eller Dalsland så är du varmt välkommen att gå med i projektet.

Det var 2021, men vad händer då 2022? Jag håller som bäst på att boka upp ett par föreläsningar/workshops och jobbar vidare med uppdragsforskning. Det finns planer och tankar inför året men det får jag återkomma om en annan gång.

Gott Nytt År till er alla!

Underbart är kort!

En helg går så fort, särskilt en helg med FFT Live. Igår föreläste jag om ”Mysteriet med den svenske postiljonen i Alaska – Charles Ernest Jacobsson”. Det var så roligt att få berätta den här spännande historien om svensken som emigrerade till USA och senare hamnade i Alaska och under många år levererade post med hundspann. Hans livsöde har berört mig och under de sju år som jag har haft kontakt med hans barnbarnsbarn Neil så har den här historien växt och jag har lärt känna Charles Ernest alltmer.

Idag var det dags för helgens andra föreläsning, den om den spännande medeltida släkten Mascoll. Är så glad att få berätta om det DNA-projekt som Eva von Brömsen och jag driver och vad vi än så länge kommit fram till, både vad gäller släktens mystiska ursprung och dess namn.

Det har gått åt mycket tid för research, sammanställning av material och förberedelser, och det är skönt att ändå kunna stänga det här kapitlet nu. Nu går jag vidare med nya utmaningar och projekt. Det kommer att bli en del uppdragsforskning och annat småplock. Och så måste jag fakturera och bokföra. Inte riktigt lika roligt som att släktforska och prata om DNA men ett måste när man driver företag. Dags att lägga helgen bakom mig och ta nya friska tag!

En spännande höst

Det är mycket som händer nu, och hösten har börjat i en flygande fläng. September inleddes med Släktforskardagarna i Göteborg och om bara fem veckor är det dags för höstens största direktsända släktforskarkonferens, FFT Live. De två tidigare gångerna som den har arrangerats har varit fantastiska med väldigt bra och intressanta föreläsare och engagerade workshopledare. I år får jag möjlighet att själv vara med och föreläsa, och inte bara en gång utan hela två gånger.

Min egen föreläsning heter ”Mysteriet med den svenske postiljonen i Alaska” och handlar om ett emigrantöde som jag inte hade stött på om det inte varit för DNA-testet som min pappa tog. Sedan ska jag även föreläsa tillsammans med den excellenta Eva von Brömsen. Vi driver ett DNA-projekt på FamilyTreeDNA som handlar om den mytomspunna släkten Mascoll. Vi kommer att berätta om släkten och projektet under titeln ”DNA och Mascoll – ny teknik och gammal släkt”. Det ska bli fantastiskt kul att få berätta om historien om den svenske postiljonen och lika roligt att berätta om vårt spännane DNA-projekt. Ingen av dessa föreläsningar har jag hållit tidigare så det är premiär för bägge. Om du vill lyssna på mig eller någon av alla andra föreläsare och workshopledare så skaffa din biljett redan idag. Och om du inte har möjlighet att vara med 13-14 november så kan du se föreläsningarna i efterhand och har tillgång till inspelningarna ett helt år. Klicka in dig på FFT Live och läs mera här så hoppas jag att vi ses i november!

Ha en fin helg allihop. Jag ska ägna helgen åt att uppdragsforska och förbereda spännande föreläsningar.

Tack Göteborg för i år!

Nu är Släktforskardagarna över för i år. Det blev annorlunda släktforskardagar än vad vi är vana vid då alla föreläsningar, monterbesök och annat var digitalt. Även om vi förstås helst skulle vilja träffa varandra så är jag väldigt glad att arrangörerna i Göteborg inte ställde in utan istället ställde om och blev digitala. Och visst finns det fördelar med att ha ett digitalt arrangemang. Man kan sitta hemma och titta på föreläsningarna i lugn och ro utan att behöva stressa mellan föreläsningssalarna. Lunch som brukar vara ett moment 22 på släktforskardagarna slapp vi, istället fanns det egna köket nära och tillgängligt.

Nästa år hålls Släktforskardagarna i Skövde och vi får hoppas att vi då kan träffas som vanligt. Men det finns som sagt många fördelar med ett digitalt arrangemang, inte minst för de som har lång resväg eller har olika handikapp som begränsar ett fysiskt deltagande. Drömmen hade varit att ha släktforskardagar som kan inkludera alla, ett hybridmöte mellan de traditionella släktforskardagarna och de digitala. Jag hoppas att Skövde som arrangör funderar på den möjligheten. Och eftersom Göteborg var först ut med ett digitalt arrangemang så finns det någon att ta del av kunskap av.

Släktforskardagarna i år blev för min del väldigt annorlunda mot tidigare år. I vanliga fall brukar jag sitta i Family Tree DNAs monter och DNA-testa besökare och svara på DNA-frågor. Istället har jag i år varit moderator för fyra föreläsarsamtal och fått träffa intressanta och engagerade föreläsare i släktforskningsvärlden. Jag pratade Göteborgsforskning med Malin Juvas på Riksarkivet, DNA med Peter Sjölund, ArkivDigital med Niklas Hertzman och rättsgenetik med Maria Lembring. Alla väldigt intressanta och hade en stor kunskap om sina respektive ämnen.

I år hade jag också för första gången en minimonter på Släktforskardagarna och på lördagen höll jag öppet hus för DNA-intresserade. Tack till er som kom och gjorde att timmen bara rann iväg.

Nöjd sitter jag här och konstaterar att det har varit bra släktforskardagar. Och eftersom jag köpt en biljett som sträcker sig två månader fram så kan jag titta på föreläsningarna igen och kolla ikapp på de föreläsningar som jag inte hunnit titta på än. Men även om jag är väldigt nöjd så saknar jag främst gemenskapen med mina kära kollegor som brukar bemanna Family Tree DNAs monter och som i år fick göra det digitalt. Även om det brukar vara varmt, stressigt, intensivt och lunch och toabesök är en lyx, så är det fantastiskt roligt att sitta och DNA-testa och prata DNA så att svetten blänker i pannan och rösten sviker på eftermiddagen. Jag saknar er kära kollegor, ingen nämnd och ingen glömd. Nu satsar vi på att ses i Skövde nästa år!