Nytt år – nya mål och en tillbakablick

Så har vi ännu en gång gått in i ett nytt år och nu skriver vi 2023. Ett nytt år ger möjlighet att summera året som gått och att se framåt. Om det har varit ett bra år kan det ibland kännas vemodigt att lägga det bakom sig, om det har varit ett sämre år så är ett nytt år och en nystart välkommet. Jag har haft ett helt okej år men är ändå glad att nu få möjlighet att blicka framåt. Under 2022 släpptes restriktionerna för Covid-19, något som gjorde att många kunde börja träffas igen på såväl mindre som större släktforskarträffar. Tyvärr har jag inte kunnat vaccineras mot Covid-19 än och då jag tillhör högriskgrupp för att bli allvarligt sjuk av den så har jag levt ytterst restriktivt under året som gått. Tyvärr har det inneburit att jag varit tvungen att tacka nej till föreläsningar och workshops som inneburit ett fysiskt besök hos släktforskarföreningar och bildningsförbund. Det har känts oerhört tråkigt och ledsamt. I en del fall har det fysiska mötet istället ersatts av en föreläsning på Zoom, vilket har fungerat väldigt bra, men i en del fall har man velat ha just det fysiska mötet. Nu har det äntligen blivit klart att jag kommer att påbörja vaccination under våren så förhoppningsvis kan jag komma tillbaka till hösten och även erbjuda fysiska DNA-föreläsningar, workshops och annat roligt.

Men jag vill uppehålla mig lite mer vid digitala föreläsningar. Det var många som i början var tveksamma till konceptet med Zoom och hur det skulle gå att ta till sig information där men de flesta har blivit positivt överraskade. Jag har hört många som uttrycker att det är skönt att kunna stanna kvar hemma och ta till sig föreläsningar och workshops vid sitt eget köksbord och att inte behöva åka iväg. Med Zoom kommer också möjligheten att spela in föredrag och workshops så att medlemmarna kan titta på dem flera gånger. Och jag är säker på att konceptet med digitala föreläsningar är här för att stanna. Intresset för dessa är fortsatt stort och jag tror verkligen att flera föreläsningar kommer fortsätta att hållas digitala. Det ena utesluter inte det andra och fysiska möten och digitala sådana kompletterar varandra fint.

2021 började jag på allvar att erbjuda uppdragsforskning till den som inte kan eller vill släktforska själv. Jag erbjuder uppdragsforskning gällande såväl traditionell släktforskning som DNA-släktforskning. Under våren fick jag ett roligt uppdrag gällande traditionell släktforskning där ett stort släktträd skulle tas fram till en jubilar som fyllde jämnt. Det blev ett intensivt arbete med sökande efter anor och ättlingar i många olika socknar och områden. Att få lämna över forskningen till en nöjd kund var väldigt roligt. Och jubilaren uppskattade också presenten och kontaktade mig. Att ge en person sin släkthistoria i form av ett släktträd kan vara en bra present att ge den som har allt. Många har inte koll på sin släkt mer än ett par generationer tillbaka och brukar uppskatta att få sin släkthistoria. Kanske väcker det sedan även lust att fortsätta släktforska själv. Om du anlitar mig för ett uppdrag så kommer vi överens om alternativt vad du vill ha fram, alternativt hur mycket som du vill lägga på uppdraget. I så fall gör vi avstämningar efter hand där jag avrapporterar uppdraget och ser hur vi går vidare. Det är väldigt viktigt för mig att du känner dig trygg med att anlita mig för uppdragsforskning.

Den största delen av den uppdragsforskning jag åtar mig handlar om DNA-släktforskning. Det är många som tar ett DNA-test som tror att det automatiskt löser alla släktgåtor eller att man får ett färdigt släktträd med sitt resultat. Så är det inte. Många som tar ett DNA-test blir besvikna på resultatet och förstår inte hur alla siffror och benämningar ska hjälpa dem att hitta en okänd ana. Att få förtroendet att hjälpa till där känns oerhört viktigt och angeläget och ger mig sådan glädje. Om man hellre vill DNA-släktforska på egen hand så kan jag hjälpa till med att komma igång att tolka DNA-resultatet. För även om det kan vara snårigt så finns det bra tips och trix för att komma igång med sin tolkning. Ett av de fall som jag hjälpte till med 2021 var att hitta Barbros okända morfar som hon hade letat efter hela sitt liv. Jag berättade om det här uppdraget på MyHeritage Live i maj och höll en längre föreläsning om det på FFT Live i oktober. Fallet resulterade också i en artikel i Nya Lidköpingstidningen under hösten där både Barbro och jag intervjuades.

FFT Live i oktober var en av årets höjdpunkter. Som vanligt var det ett proffsigt arrangemang fullt av intressanta föreläsare och inspiratörer. Förutom att jag höll föreläsningen ”Han som uti mitt hjärta bodde…” så höll jag en workshop om hur man kan komma igång med att tolka sitt DNA-resultat. Det var första gången som jag höll en workshop på FFT Live och jag hoppas att det kommer att bli mer av det detta år.

Tillsammans med de tre andra administratörerna Eva von Brömsen, Liselott Persson och Thomas Hesselroth driver jag DNA-projektet Västergötland/Bohuslän/Dalsland på FamilyTreeDNA. Arbetet med projektet, som fick en rejäl nystart 2021, har fortsatt och har nu över 900 medlemmar. Under året som gått har vi tagit fram spännande haplogruppsträd som baseras på medlemmarnas uppgifter och fler träd är på väg att publiceras under våren. Om du har DNA-testat dig hos FamilyTreeDNA och har anor från Västergötland, Bohuslän eller Dalsland så är du varmt välkommen att gå med i projektet.

På den privata fronten har jag en alldeles egen DNA-gåta som jag försöker lösa. Efter att den legat vilande ett par år så tog jag under hösten tag i den på allvar. Jag har nu hittat en intressant familj där den okända mamman högst troligt ingår. Tre personer har testats för att ge mig fler ledtrådar och förhoppningsvis kunna lösa gåtan. Det som komplicerar fallet är att jag letar efter ett helt okänt föräldrapar och inte bara en okänd ana. Att lösa en DNA-gåta är inte alltid enkelt och kan ta lång tid, så ge inte upp om det är motigt och du inte genast löser den. Och var beredd på att du förmodligen kommer att behöva testa flera personer för att få ytterligare ledtrådar som kan lösa gåtan.

Nu ligger ett helt nytt år framför oss. Ett år som bara väntar på att fyllas med innehåll. Jag hoppas kunna fortsätta med föreläsningar och workshops online för att senare under året kunna återuppta föreläsningar på plats hos föreningar och bildningsförbund. Sedan hoppas jag på många spännande uppdrag inom DNA där jag kanske kan hjälpa just dig att hitta din okända ana. Kontakta mig gärna på mail eller telefon. Du hittar mina kontaktuppgifter under fliken ”Kontakt”. Jag bokar alltid ett kostnadsfritt Zoom-möte eller telefonsamtal med dig som är intresserad. Där kan vi prata om ditt ärende och först därefter bestämmer du om du vill anlita mig. Jag har beslutat mig för att behålla förra årets priser hela januari, så passa på att boka in ditt ärende innan dess.

Med dessa ord vill jag önska dig ett riktigt gott nytt släktforsknings- och DNA-år!

Annons

Ensam är inte alltid stark

I mitt förra inlägg nämnde jag min egen släktgåta där jag inte bara söker en okänd far utan faktiskt ett helt okänt föräldrapar. Att hitta en fader okänd kan vara utmanande men att hitta ett par är utmanande i kubik. Jag hade kommit en bit på vägen men hade kört fast i mitt släktforskningsprogram och kände att jag behövde hjälp. Så jag kontaktade en jätteduktig kollega på Disgen som enkelt och lätt kunde lotsa mig framåt och vips så fick jag nya ledtrådar i min släktgåta! Fylld av energi jobbade jag vidare och släktforskade på olika matchers släktgrenar och ytterligare personer hakade in i släktträdet och gav mig mer information. Jag byggde träd, sammanställde det visuellt i Scapple och byggde hypotesträd i What are the Odds. Jag började se mönster och kunde pinpointa en intressant familj. Men samtidigt fick jag signaler som fick mig att fundera och börja misstänka att det kunde vara något som inte riktigt stämde i alla resonemang. Så jag kontaktade än en gång en jätteduktig kollega, kanske Sveriges bästa i ämnet, och idag hade vi en entimmes lång sittning där vi tillsammans gick igenom mitt case och vred och vände på alla bitar. Bara det att berätta om sitt fall för någon och sätta ord på det som tidigare bara funnits i ditt huvud ger så mycket. Gåtan är inte löst på långa vägar men jag fick såväl bekräftelse på att jag är på rätt väg som att det finns saker som jag måste undersöka för att komma vidare och försöka komma förbi de hinder som finns. Jag har nu en tydlig lista på saker som jag behöver ta tag i för att kunna lösa just min gåta. Det är en oerhörd styrka i att diskutera med någon likasinnad och inte bara sitta ensam på sin egen kammare. Min sambo är inte alls intresserad av släktforskning, men även han kommer ibland med kloka inspel och synpunkter när jag ibland suckar över något. Någon som hör om det för första gången ställer säkert frågor som du inte gör eller som du tror att du redan har besvarat och kunnat konstatera. Men har du det? När vi jobbar med DNA-släktforskning såväl som traditionell släktforskning så är ensam verkligen inte starkast. Starkast bli vi tillsammans när våra olika olika specialkunskaper kan tas tillvara. Om du har en vän eller bekant som delar ditt intresse så ta hjälp i din forskning. Om du inte har någon bekant så finns det massor med släktforskarföreningar där jag upplever att man alltid får bra hjälp och träffar likasinnade som engagerar sig. Och om du vill ha min hjälp som bollplank så är du alltid välkommen att höra av dig.

Att lösa familjegåtor

Det finns så otroligt mycket som är roligt och intressant när det kommer till DNA-släktforskning, och frågar du mig skulle jag säga att allt är intressant. Jag brukar säga att sedan jag tog mitt första DNA-test så är jag fast i kromosomernas underbara värld. Men det som nog är allra mest roligt, givande och värdefullt är när jag kan hjälpa någon hitta sin okända pappa, farfar eller morfar. Ofta upplevs det som att man har ett hål inom sig då man inte känner till sin bakgrund. Att kunna få hjälpa till att fylla det hålet och att ge svar på en livslång gåta är otroligt tillfredsställande. På FFT Live i helgen berättade jag om hur jag hjälpte Barbro att hitta sin morfar som hon letat efter hela sitt liv. Hon vet nu vem hennes morfar var och kan fortsätta bygga sin släktlinje bakåt i tiden. Dessutom har hon fått sin allra första kusin så hon har även utökat sin familj.

Nu när jag har lagt FFT Live bakom mig så tänkte jag att fokusera på min egen släktgåta. Jag har i några års tid kommit tillbaka till den emellanåt men aldrig tagit ett ordentligt tag i den. Det har mest hattats hit och dit och jag har inte haft någon riktig struktur. Jag kunde önska att jag var lika metodisk och organiserad när det kommer till mig själv som jag är när jag letar okända fäder på uppdrag. Min släktgåta kompliceras av att jag inte bara letar efter en okänd far utan faktiskt efter ett helt okänt föräldrapar. Mysteriet ligger tre generationer bort men tack vare att jag har en testad +90-åring så borde det vara möjligt att lösa det.

Även om det finns en arbetsmetodik som jag alltid använder när jag söker okända fäder så finns det lite olika ingångar beroende på hur fallet ser ut. Hur mycket känner man till om den ”kända” delen av släkten? Var och hur många bolag har man testat sig hos? Vad har man för ursprung, och en massa andra frågor. Ibland kan det räcka att ge sig på matchlistan med DNA-träffar direkt medan man i andra fall behöver göra andra analyser innan. Att säga hur lång tid det tar att hitta en okänd far är omöjligt att säga. Har man tur kan man lösa det på en kvart, i andra fall kan det ta väldigt lång tid och ibland kanske man inte alls kan lösa det utan att DNA-testa fler personer eller att vänta på bra DNA-träffar.

I mitt eget fall har jag börjat göra en analys enligt Leeds-metoden för att försöka dela upp DNA-träffarna i olika kluster så att jag lättare ska kunna se i vilket eller vilka kluster som min gåta gömmer sig i. Leeds-metoden är en ganska enkel analys om man vill jobba med kluster men tycker att alla klusterverktyg som finns är övermäktiga och förvirrande. Om det finns intresse så berättar jag gärna om Leeds-metoden i ett kommande inlägg. Skriv en kommentar om du vill veta mer om detta.

Vad har du för släktgåta som du vill lösa? Vill du att jag försöker hjälpa dig att lösa den, aningen genom att göra all efterforskning själv eller genom att coacha dig? Om du är intresserad så kontakta mig gärna så bokar vi ett 20 minuters långt kostnadsfritt Zoom-möte där du kan berätta om ditt fall och jag kan ge min synpunkt på det.

Från föreläsning på FFT Live där jag berättade historien om Barbros okända morfar.

Kan man tävla i att bygga släktträd?

Om någon ställer den frågan så svarar vissa ja och andra nej. De som säger ”nej” menar att släktforskning bygger på noggrannhet och på att dokumentera källor minutiöst Att bygga så kallade ”quick-and-dirty”-träd är inte seriöst. De som istället svarar ”ja” på frågan gör de utifrån att de DNA-släktforskar. Självklart är det lika viktigt med noggrannhet och att kolla källor då men i ett första skede tjänar man stort på om man kan bygga släktträd fort. Jag är en av dem som säger att ja, man kan tävla i att bygga släktträd. Jag ska förklara hur jag menar.

Säg att du får en intressant DNA-träff som du beräknas vara brylling/fyrmänning med. Personen har ett halvvanligt namn och har inte något släktträd kopplat till sitt DNA-resultat och inte heller några ledtrådar som exempelvis ålder som talar om vem personen är. Det kanske finns tio personer med samma namn när du kollar i Ratsit och för att veta vem som är rätt person så kommer du att behöva släktforska och bygga samtliga personers träd. Om du då ska bygga varje persons träd fyra generationer tillbaka med största noggrannhet och kolla alla födelseböcker, dödböcker, husförhör och andra källor och dokumentera allt kommer det att ta väldigt många timmar. Timmar som kommer att vara väldigt bortkastade då det bara är en person av dessa tio som är den person du söker. Om du då istället kan ta genvägen via indexerade arkiv som är andrahandskällor och ArkivDigitals trädprogram för att väldigt snabbt bygga träd som är ”good enough” så har du tjänat mycket. När du sedan hittar rätt person av de tio du söker bland och ser var era släktlinjer går ihop så måste du förstås gå långsamt tillväga och dokumentera allt, precis som du brukar göra. Så att bygga ”quick-and-dirty”-träd är inte något negativt som tummar på kvaliteten i arbetet som skeptikerna menar, det är bara ett effektivt sätt att arbeta när vi jobbar med DNA-släktforskning.

I torsdags anordnade Genealogiska Föreningen en tävling i att bygga släktträd för tredje året i rad och 14 deltagare ställde upp i tävlingen. Jag har inte deltagit tidigare år och kände mig lite ringrostig, men med devisen att det ju alltid är roligt att tävla så ställde jag upp. Tävlingen gick ut på att utifrån en specifik idag levande person bygga dennes släktträd fyra generationer tillbaka. Den som snabbast kunde få ihop ett korrekt släktträd med fullständiga namn, födelsedatum och födelseorter och maila in det vann. Den som vann gjorde det på 18 minuter. Trean och fyran skickade in sitt resultat efter 35 minuter och jag skickade in det efter 36 minuter. Så jag kom på femteplats men var snubblande nära en tredjeplats. Fem av deltagarna hade gjort fel i sin forskning vilket gjorde att de diskvalificerades. Det är roligt att se att jag kan jobba snabbt och dessutom korrekt. Men i sanningens namn, om jag hade gjort det i ett skarpt läge så hade jag nog lagt ner ytterligare tio minuter för att vara helt säker på mitt svar. Nu blev det lite chansartat i vissa lägen. Tävlandet gav mersmak och jag hoppas på och ser fram emot samma tävling nästa år. Och tills dess har jag mer tid på mig att öva på min hastighet och precision.

Men ja, visst kan man tävla i släktträdsbyggande och ändå vara en seriös släktforskare.

Höstens är här

Jag förstår verkligen inte vart tiden tar vägen. Det var inte länge sedan det var maj och sommaren hägrade, och nu plötsligt väntar oktober runt hörnet. Efter en lång och torr sommar och förhöst så regnar det nu, vilket är så välkommet. Jag gillar verkligen hösten, och även om det var länge sedan jag gick i skolan så innebär hösten alltid en form av nystart. Studieförbunden drar igång sina kurser och släktforskningsföreningar öppnar upp sina lokaler för träffar och DNA-kaféer. För mig innebär det att bokningar och engagemang ökar vilket är jätteroligt. Och inte minst tror jag att många med mig sätter igång att jobba med sin släktforskning och att titta igenom nya DNA-träffar som kommit under sommaren.

Min sommar har varit lugn och skön med mycket ledig tid och återhämtning men det har förstås också funnits tid för släktforskning och DNA-släktforskning. Ett roligt jobb som jag har ägnat mig åt har varit uppdragsforskning gällande traditionell släktforskning som jag gjorde åt en kund. Forskningen tog mig främst till Skåne och till Småland och till socknar som jag inte jobbat i tidigare. Det är alltid roligt att utforska andra socknar är sina egna och se hur väl (eller dåligt) som prästerna har dokumenterat sina församlingsmedlemmar. Man ser också hur vanligt vissa förnamn är bland födda barn i födelseböckerna. Ett namn som Karna, som är väldigt vanligt i Skåne, kan vara i det närmaste obefintligt i andra delar av landet. Att släktforska innebär att vi kan resa både i tid och i rum hemifrån vårt eget kontor eller köksbord

Ancestry har kommit med uppdateringar gällande sina etnicitetsberäkningar och har även presenterat ”Chromosome painter”, vilket inte är att förväxla med ”DNA Painter”. Vi är många som hoppas att Ancestry någon gång ska visa segmentinformation för våra DNA-träffar även om det nog är väldigt avlägset om det alls kommer att ske. ”Chromosome painter” visar således ingen traditionell segmentinformation utan utgår från etnicitetsuppskattningen där vi nu kan se hur mycket vi ärvt från varje förälder och var på kromosomerna. Den här uppdelningen på dina föräldrar kan du se även om ingen av dem är testade. För att ta reda på vilket DNA som kommer från din pappa och vilket som kommer från din mamma så använder sig Ancestry av en teknologi som de kallar ”SideView”. Du kan läsa mer om Ancestry och ”SideView” här.

Om du har laddat upp ditt resultat till GEDmatch så har du kanske sett att det finns en sida som heter GEDmatch Education där du kan lära dig mer om GEDmatch och deras verktyg. Där finns länkar såväl till andras blogginlägg som länkar till videoklipp. Du kan välja om du ex. bara vill titta på material för nybörjare eller mer van användare. All information på den här sidan är på engelska. Du hittar sidan här.

Helgen 15-16 oktober är det FFT Live igen som är en släktforskarkonferens som är online. Även i år får jag den stora förmånen att hålla en föreläsning i DNA-spåret där jag berättar om hur jag hjälpte Barbro att hitta sin morfar. Om du bokar din biljett innan september är slut så får du 100 kr rabatt. Du får dessutom tillgång till alla föreläsningar och workshops som spelas in under ett helt år. Så om du har annat för dig den helgen så finns materialet kvar och väntar på dig. Du hittar mer information om FFT Live här. Om du vill titta på alla spännande föreläsningar och workshops som erbjuds i år så klickar du här. Jag ser verkligen fram emot den här helgen, inte bara för att jag ska föreläsa utan för att lyssna på alla andra spännande föredrag. Det här är verkligen en av höstens höjdpunkter.

I slutet av november kommer jag dessutom att hålla en Zoom-föreläsning för ett bildningsförbund, men allt är inte helt klart än. Så snart jag vet mer så kommer jag att meddela var och hur du anmäler dig om du vill vara med.

Nu ska jag fortsätta att njuta av hösten och av regnet som trummar mot rutan.

Föreläsning hos MyHeritage

På söndag kl. 12.00 kommer jag att hålla en föreläsning på MyHeritage Facebooksida. Föreläsningen heter ”Han som uti mitt hjärta bodde…” och handlar om Barbro och hennes letande efter sin okända morfar och hur jag hittade honom. Här är länken om du vill vara med på söndag.

Redan nu ligger det ett blogginlägg om detta på MyHeritage sida där du kan läsa berättelsen: Här är länken till bloggen.

På söndag kommer jag att gå igenom arbetet med att hitta Barbros morfar mer ingående och förklara steg för steg.

Välkommen!

Nytt på GEDmatch

GEDmatch fortsätter att utveckla verktyg vilket är jätteroligt att se. Och många verktyg är unika just för GEDmatch. Om du funderar på om dina föräldrar kan vara släkt kan verktyget ”Are your parents related” var intressant. På GEDmatch kan du även se om ditt syskon är ditt helsyskon eller ditt halvsyskon. Den här funktionen är helt unik och finns idag bara hos GEDmatch. Ibland delar vi en sådan mängd DNA med ett syskon att både ett helt och ett halvt släktskap kan gälla, då kan GEDmatch hjälpa dig att tala om vilket det är. Det är helt gratis att skapa ett konto hos GEDmatch och många verktyg är dessutom helt gratis. Andra verktyg, så kallade Tier 1-verktyg kostar 10 dollar i månaden. Idag presenterade man ett par nyheter på sidan.

Verktyget ”Relationship Probability Calculator” har utvecklats av Brit Nicholson och finns nu som ett fristående verktyg hos GEDmatch. Det är ett gratisverktyg som hjälper oss att se sannolikheter för olika släktskap utifrån hur mycket DNA vi delar med en person. Det påminner en del om verktyget Shared cM Project på dnapainter.com och jag tycker att det verktyget vinner över GEDmatch verktyg. Här kan du se GEDmatch beräkning för 250 cM mot Shared cM Projects beräkning. Men Shared cM Project ger oss också ett diagram som visar var de tänkbara släktskapen kan finnas. Vi får också betydligt mer information om medelvärde och lägsta och högsta inrapporterade värden. Man kan klicka sig vidare på en länk och läsa mer om hur GEDmatch beräknar detta men vid en första anblick blir jag inte övertygad utan kommer att fortsätta att använda verktyget Shared cM Project på dnapainter.com.

GEDmatch
Shared cM Project

Det andra verktyget är inte så mycket ett verktyg utan mer en integrering av information hos GEDmatch och mitoYDNA. Om du har tagit ett Y-DNA-test eller ett mt-DNA-test så kan du ladda upp ditt resultat till sidan mitoydna.org. Du kommer då att få ett ID hos dem och detta ID-numret kan du nu lägga in i din profil hos GEDmatch så att det länkas till mitoydna.org. Du kommer att få en länksymbol i listan på One-to-Many om en DNA-match har länkat sitt resultat till mitoYDNA. Genom att klicka på länken kommer du till DNA-matchens sida på mitoYDNA.org. Naturligtvis måste du själv ha ett konto där och vara inloggad för att kunna se det. Det är gratis att skapa ett konto på mitoYDNA.org och ladda upp sitt resultat dit.

Om du vill läsa mer om nyheterna hos GEDmatch så kan du klicka här.

Artikel om släkten Mascolls DNA-projekt

Idag publicerades en intervju med Eva von Brömsen och mig om vårt DNA-projekt om släkten Mascoll i Nya Lidköpings-tidningen. Den 14 november föreläste vi också på FFT Live om den spännande medeltida släkten och hur vi jobbar med vårt DNA-projekt för att söka efter släktens ursprung. Det var jätteroligt att få berätta om vårt DNA-projekt och vad vi än så länge kommit fram till, både vad gäller släktens mystiska ursprung och dess namn. Nu hoppas vi på att få kontakt med fler ättlingar till den spännande medeltidssläkten.

Artikel från Nya Lidköpingstidningen 2022-03-25

6-årsjubileum och brottsbekämpning

En bra sak med Facebook är att man blir påmind om saker som man annars hade missat. Igår blev jag påmind om att det då var exakt sex år sedan jag första gången föreläste om DNA-släktforskning. Jag gjorde min debut i Lidköping och jag kan fortfarande minnas hur oerhört nervös jag var. Men jag klarade det och såväl arrangören som deltagarna var nöjda och efteråt valde flera att DNA-testa sig. För fem år sedan föreläste jag två dagar i sträck, först i Vänersborg och dagen därefter i Vara. Det är fantastiskt roligt att föreläsa om DNA och hur det kan hjälpa oss släktforskare och få DNA-testade att på bästa sätt förstå sitt DNA-resultat och jobba vidare med det. Och så alla fantastiska, nyfikna, engagerade och trevliga människor jag träffar! Jag saknar verkligen att föreläsa live igen, men på grund av Covid så måste jag tyvärr avvakta med att föreläsa på plats ett tag till. Men jag föreläser och håller workshops online, och många uppskattar faktiskt att kunna stanna kvar hemma och ta till sig av föreläsningar och workshops. Det var något som överraskade mig när jag lade om min verksamhet till att föreläsa online under våren 2020. Jag har fått mycket positiva kommentarer om hur smidigt deltagarna tycker att det är och hur mycket det uppskattas. Om du eller din förening eller bildningsförbund är intresserade av föreläsningar, workshops eller utbildningar så hör av dig.

Söndagen 15 maj kommer jag att föreläsa på MyHeritage Facebook Live om hur jag hjälpte en klient att hitta sin morfar. Det ska bli roligt att få berätta om det här uppdraget och hur jag gick tillväga och att få möjlighet att göra det i en större grupp. MyHeritage Facebook Live är öppet för alla och det kostar ingenting att delta, det enda som krävs är att du har Facebook. Jag återkommer med mer information om det senare.

I fredags kom informationen att regeringen har beslutat att se över möjligheten för Polismyndigheten att använda DNA-släktforskning och släktforskningsdatabaser för att lösa brott. Efter att metoden använts framgångsrikt i USA för att få fast flera fall av förövare till grova brott så prövades möjligheten i Sverige i ett pilotprojekt på dubbelmordet i Linköping. Trots en massiv traditionell polisutredning förblev dådet olöst i närmare 16 år fram till sommaren 2020 då den nya tekniken testades för första gången i Sverige och Europa. En 37-årig man anhölls misstänkt för mordet och han erkände och dömdes senare för brotten. Detta var ett pilotprojekt som polisen ville införa nationellt och Kalla fall-grupper såg stora möjligheter att lösa gamla fall med hjälp av släktforskningsdatabaser men Integritetsskyddsmyndigheten IMY satte stopp för det. Man menade att metoden strider mot svensk lag och att polisen inte får göra sökningar på känsliga personuppgifter såsom DNA. Nu har regeringen beslutat att undersöka möjligheten för polisen att använda DNA-släktforskning inom brottsbekämpande verksamhet. Det är ett tilläggsdirektiv till biometriutredningen som tillsattes i fjol. Den innebär att utredaren ser över hur polisen kan använda sig av fingeravtryck, dna och ansiktsbilder i den brottsbekämpande verksamheten. Biometriutredningen ska lämnas in i februari nästa år till regeringen. Vi är många som verkligen hoppas att det kommer att bli lagligt för polisen att använda DNA-släktforskning och släktforskningsdatabaser framöver. Så många brott skulle sannolikt kunna lösas och anhöriga skulle kunna få ett avslut. Jag håller både tummar och tår hårt för att det ska bli verklighet inom kort.

Är du DNA-testad och vill hjälpa till att lösa brott? I dagsläget är det bara testföretaget FamilyTreeDNA och Gedmatch som möjliggör för polisen att använda deras databaser. Om du har DNA-testat dig hos FamilyTreeeDNA eller fört över dit DNA-resultat dit eller till Gedmatch så gå in på dina inställningar och kolla så att du väljer ”opt-in” för att göra ditt DNA-resultat tillgängligt för polissökning. I dagsläget kan du som sagt inte hjälpa svenska polisen men för amerikanska polisen kan ditt DNA-resultat visa sig vara en viktig pusselbit för att hjälpa till att lösa brott eller att hjälpa till att identifiera okända brottsoffer.

Trevlig söndag till er! Nu ska jag ägna mig åt uppdragsforskning.

Att arbeta i projekt

Oftast har man ett syfte med att ta ett DNA-test. Kanske letar man efter en fader okänd eller så vill man verifiera sin släktforskning. Kanske är man också intresserad av de lite djupare testen och väljer att ta ett Y- och/eller mt-DNA-test för att spåra sitt djupa ursprung och få veta vilken haplogrupp man tillhör. En haplogrupp kan förklaras som att vara en gren i mänsklighetens stora DNA-träd. Oftast börjar man nog med att ta ett autosomalt DNA-test, sådana test hittar du hos Ancestry, MyHeritage, 23andMe och FamilyTreeDNA. Hos FamilyTreeDNA heter detta test Family Finder. Men FamilyTreeDNA erbjuder också de andra testen, och är faktiskt det enda bolaget som gör det idag. Så hos FamilyTreeDNA kan du även testa ditt Y-DNA om du är man och få veta vilken haplogrupp du tillhör på det raka fadersledet. På samma sätt kan du oavsett om du är man eller kvinna testa ditt mitokondrie-DNA, eller mt-DNA som det förkortas. På samma sätt får du då veta din haplogrupp och vilken gren på kvinnornas stora DNA-träd som du tillhör. Det är oftast inte så användbart att använda sig av dessa test för att släktforska i nutid, men det kan vara väldigt värdefullt som ett komplement och kan hjälpa oss, inte minst kan ett Y-test hjälpa oss att sålla när vi letar efter en okänd far.

Om du väljer att testa ditt Y- eller mt-DNA så rekommenderar jag dig varmt att gå med i ett projekt som administrerar Y- och mt-DNA. På FamilyTreeDNAs hemsida (www.ftdna.com) hittar du vilka projekt som finns under Group Projects högst upp på sidan. Det finns många olika projekt; efternamnprojekt, släktprojekt, Y- och mt-DNA-projekt baserade på haplogrupper och geografiska projekt. Jag driver tillsammans med Eva von Brömsen, Liselott Persson och Thomas Hesselroth ett sådant geografiskt projekt som heter Västergötland/Bohuslän/Dalsland. I vårt projekt ligger fokus på att framförallt dra nytta av DNA för att att komplettera den traditionella släktforskningen under historisk tid. Med hjälp av våra DNA-tester kan vi tillsammans, steg-för-steg, kartlägga socknarnas befolkning och knyta ihop släkter under de senaste tusen åren. I vårt projekt välkomnar vi alla som har tagit ett DNA-test hos FamilyTreeDNA och vars ana på det raka fädernet eller mödernet kommer från det aktuella området. För att kunna kartlägga socknar och knyta ihop släkter och haplogrupper använder vi oss främst av Y-DNA och mt-DNA men vi välkomnar även dig som i dagsläget bara har tagit ett autosomalt DNA-test, ett så kallat Family Finder.

Vi hoppas att du är intresserad av att vara med i vårt projekt och vill hjälpa oss att lägga det spännande pusslet om Västergötland/Bohuslän/Dalsland. Här är länken till vårt projekt på FamilyTreeDNA: Västergötland/Bohuslän/Dalsland. Om du vill veta mer om projektet eller om det är intressant för dig att delta i det så får du gärna kontakta mig på maria@generanor.se

Jag hoppas att du får en fin helg. Det är vår i luften och kvällarna blir ljusare och längre.